Acceptans

Har under min tid som utbränd fått lära känna mig själv igen. För hjärnan blir lite förstörd när den blir utbränd. Den tappar funktioner och kopplingar som man innan tagit föregivet. Det är oerhört frustrerande. Jag har t.ex. tidigare haft ett superminne, men har helt plötsligt fått problem med närminnet. Jag glömmer bort var jag lägger nycklar och dylikt…saker som faktiskt typ aldrig hänt mig förr.

För att lära känna mitt nya jag har jag gått hos en kurator och vi har pratat mycket om acceptans:

Att acceptera att jag bränt sönder min hjärna

Att acceptera att huset brann

Att acceptera att nya huset blev ett fuskbygge

Att acceptera att människor gjort mig fruktansvärt illa

Och framförallt att acceptera att jag har rätt till mina känslor.

Att jag har rätt att vara urförbannad på vår ex. snickare. Att jag har rätt att älska vårt hus på vår tomt på vår ö precis hur mycket som helst, trots att det ”bar är ett fritidshus”. Att jag har rätt att känna en enorm besvikelse över hur byggperioden varit. Att jag har rätt att sakna det gamla huset och sörja alla minnen som försvann i branden. Att acceptera att ingen har rätt att tala om för mig vad jag skall känna och hur jag skall agera för det är bara jag som vet hur det känns. Helt enkelt så skall jag acceptera att jag inte kan vara alla till lags…för jag har rätt att vara mig själv och säga till om någon behandlar mig illa eller något gör mig ledsen.

Duktiga flickan finns inte mer, hon blev utmattad, utbränd och deprimerad, och jag accepterar att jag är har tvingats förändra mitt liv för att fortsätta vara jag utan att bli sjuk av stress. Blir jag stressad så skall jag inte bita ihop utan erkänna för mig själv och andra att så är fallet. Är en uppgift övermäktig då skall jag säga det. Kliver någon mig på tårna så är det bäst att förklara att det inte är okej. Och jag skall inte anta utmaningar och hela tiden försöka leva upp till högt, högt ställda mål. Jag måste acceptera att jag måste ändra min livsstil för att hitta en balans i vardagen. En balans där jag återigen kan vara den mamma jag tidigare var för mina barn, den matte jag varit för mina hundar, den maka jag varit för min man men framförallt den person jag själv vill vara.

En modifierad IKEA-säng

Eftersom allt försvann i branden har vi ju fått köpa det mesta nytt och redan för ett år sedan spanade jag in drömsängen till mitt och makens sovrum.

IKEA fjell sängstomme i svart

IKEA fjell sängstomme i svart

Dock fick vi höra att den knarrade enormt…men kärleken för designen bestod och när vi äntligen fick flytta in så vågade vi trots allt köpa den. Och det var i sista självande minuten för den svarta färgen var visst utgående. (Dock innebar den för oss att den var nedsatt i pris så vi blev inte särskilt ledsna).

Ledsna blev vi däremot när vi började montera ihop den…

IMG_4698

…och fann att våra elektriker inte räknat med att vi skulle ha en så hög sängstomme när de monterade våra sänglampor. Helt plötsligt stod vi inför valet att:

1) Lämna tillbaka sängramen och leta efter en ny model

2) Be elektrikerna flytta lamporna och därmed tvingas spackla och tapetsera om väggen

3) Modifiera sängramen så att den passade ihop med sänglamporna

Vad tror ni valet föll på????? Jo…

IMG_4720

…vi satte helt enkelt sågen i sängen och sänkte huvudgaveln 11 cm. Resultatet blev som följer:

Vår modifierade IKEA Fjell sänggavel

Vår modifierade IKEA Fjell sänggavel

Men att såga i svartlackerat trä innebär ju tyvärr att träts ursprungsfärg kommer fram

Furufärgat ändträ blir det ju såklart när man sätter sågen i en svartlaserad säng.

Furufärgat ändträ blir det ju såklart när man sätter sågen i en svartlaserad säng.

så sedan blev det till att köpa svart lasyr…

Och då blev resultatet snabbt såhär:

När sängen återfått sitt svarta ändträ :) Som alltid med lasyr är det blankt när det är nymålat men kommer mattas med åren.

När sängen återfått sitt svarta ändträ :) Som alltid med lasyr är det blankt när det är nymålat men kommer mattas med åren.

Om sängen knarrar? Nä, inte vår i alla fall!

 

Svart

Jag har alltid genuint hatat svart. Har tyckt att det är en tråkig och stel färg. Har totalvägrat svart vad gäller inredning (och kläder)…och så går jag helt plötsligt och väljer svart gång på gång till Nya huset och samma gäller maken. (Dessutom har andelen svarta kläder i garderoben ökat markant!) Hur har detta gått till? Kanske är det ett åldersfenomen? Men jag kan nog också erkänna att en som inspirerat mig och visat mig att svart inte är tråkigt är bloggen Svarta lilla lådan.

Så nu har vi ett vitt och svart kök

Köket före inflytt

Köket före inflytt

Ett vit, svart och röd toalett

Vår lilla toalett där vi flörtar med 1970-talet och vårt gamla hus.

Vår lilla toalett där vi flörtar med 1970-talet och vårt gamla hus.

Ett vitt och svart badrum

Ett tidstypiskt 2010-talbadrum med stora vita kakelplattor, svart golv och stora ljusinsläpp.

Ett tidstypiskt 2010-talbadrum med stora vita kakelplattor, svart golv och stora ljusinsläpp.

Och ett sovrum med svarta lampor och en svart sänggavel:

Vår modifierade IKEA Fjell sänggavel

Vår modifierade IKEA Fjell sänggavel i svart lasyr

Så när vi köpte en obehandlad pall till huset…vad tror ni vi behandlade den med??? Jo svart lasyr!

Skall målas ett par lager till så den grå från smutsgrå till djupt träsvart...men visst blir det bra!

Skall målas ett par lager till så den går från smutsgrå till djupt träsvart…men visst blir det bra!

Haha, eller hur!?

I fyra dagar var jag ifrån huset förra veckan, i fyra dagar drömde jag om ett normalt liv på fastlandet. I fyra dagar var jag uppenbarligen naiv. För under dessa fyra dagarna jobbades inget alls på huset.

Nu börjar en ny vecka och jag står inför beslutet att vara på ön (och jobba från ön) och piska på arbetet eller försöka vara på fastlandet (och leva ett normalt familje- och arbetsliv med arbetskamrater) och hoppas att någon annan piskar på. Det senare allternativet vore ju min dröm. Det vore ju roligt och trevligt att få sätta privatlivet och familjen före husbygget, för det är ju faktiskt så det skulle vara. Det var så det var tänkt från början. Men så har det inte varit en enda minut sedan husleverans i vårt fall…tyvärr! Det var ju faktiskt också det som avtalades så sent som den 8 juli, när vi gjorde upp hur vi skulle kompenseras för detta h-vetesbygge. Då var en del i dealen att vi inte skulle behöva ligga på så man arbetar, att vi inte skulle behöva tala om vad man skulle göra och i vilken ordning saker skall göras för att inte göras felaktigt eller missas.

För vi har ju faktiskt betalat för projektledningstjänsten, och frågan är om vi ens vill veta hur många tusentals timmar vi lagt ner på att få detta husbygge något så när på banan. Men som sagt, enligt dealen 8/7 skulle vi inte behöva göra detta…frågan är bara om huset någonsin blir färdigt om inte maken och jag hela tiden driver på????

Men alltså asandet!

Har ju skrivit tidigare om hur mycket man asar till och från ön. Innan förra huset brann hade vi alltid ett skåp där vi lade saker här hemma i lägenheten med saker som skall till ön. Numera, medan vi bygger upp vårt andra hem igen, räcker inte det. Nu får grejerna stå i vardagsrummet i väntan på nästa tur till ön. Frågan är bara…går allt detta in i bakluckan på en kombi????

"Några" grejer som skall ut på ön till Nya huset

”Några” grejer som skall ut på ön till Nya huset

Nä, det blir nog tyvärr minst två vändor…

Element???

Vi flyttade ju liksom in i huset på sommaren och då behövdes inga element…dessutom har vi ju liksom byggt huset med en design som egentligen bäst passar med golvvärme…men fritidshus är liksom inte riktigt lämpade för vattenburen golvvärme och hus med plintgrund är egentligen inte alls lämpade för golvvärme överhuvudtaget…så det här med uppvärmning har hela tiden varit en stötesten för oss. Vi har i alla fall på inrådan från vår elektriker valt att gå på elelement (förutom i badrum, wc och hall där vi har elgolvvärme) och i de två små sovrummen var det ju lätt att placera elementen nedanför fönstren…men sedan tog det stopp. Det blev helt enkelt inga element i vårt sovrum, i vardagsrummet, i matplatsen och i köket…för vi vet inte vart vi skall sätta dem.

Tanken är att köpa lösa element och ställa fram under den kallare delen av året (och som sedan ställs undan på sommarhalvåret). Så nu när hösten börjar göra sitt intåg är det bara att inse att vi nog faktiskt på riktigt behöver ta tag i detta. Hjälp mig…snygga elelement på fot…snälla någon!?

Standard vitt oljefyllt elelement. Finns det inget "roligare"?

Standard vitt oljefyllt elelement. Finns det inget ”roligare”?

Ännu ett problem

Ännu ett problem med att komma hem till lägenheten är att det där med elen blir så uppenbart. I nya huset har vi ju försökt tänka långsiktigt. Hur vill vi leva vårt liv i huset, vart behövs ljuskällor, var behövs mysbelysning, vart vill vi ha extra stark belysning osv. osv. Till vår hjälp har vi haft Jocke på Elektro Shields AB, och som specialist på ljusdesign har han både delat med sig av kunskaperna, inspirerat oss och framförallt monterat in de bästa/mest prisvärda grejerna. Behöver jag säga att vi älskar belysningen i Villa Bergstoppen????? Nä, så klart behöver jag inte det. Det är helt enkelt bara ett faktum!

Så utöver stökighetschocken som drabbade oss när vi klev innanför dörren till vår lägenhet så drabbades vi också av mörkerchocken. Gösses vad mörkt det är i lägenheten trots att den är modern med sina vitmålade väggar och med sina stora fönster. Det känns ju som ett skämt…alla lamport tända och vi har lite lagom mysbelysning (känns det som).

Planen är nu att ta ner alla gardiner…och sedan spara pengar, mycket pengar…för vår lägenhet från 2007 behöver helt klart ett rejält lyft vad gäller belysningen! Vem som kommer få förtroendet att göra detta…ja, det behöver vi väll inte ens nämna…Jocke och Elektro Shields såklart! Frågan är bara när…(tur för övrigt att vi vet att de kan tänka sig jobba i Uppsala också 😉 )

minions-electricity

p.s. De söker visst fler elektriker. Så om du är elektriker och bor i Stockholm och vill fortsätta utvecklas som elektriker i ett företag som alltid försöker ligga i framkanten vad gäller el och ljusdesign, då kanske detta är något för dig!

JobbElektroShields

När verkligheten gör sig påmind

Maken avslutade ju sin semester förra veckan och åkte hem till lägenheten och snabbvände innan han åkte till USA. I telefon sa han att det var väldigt rörigt i vår lägenhet. Jag tänkte att han överdrev, men pratade med barnen. Och de höll med, pappa måste överdriva.

I måndags var det så vår tur att flytta hem inför skolstart och vet ni vi slogs av ett bomdnedslag när vi kom in om dörren. Så ostädat, så rörigt, så kaosartat. Lite kan vi såklart åberopa att vi varit hemma och vänt och lassat i saker som skulle till nya huset och lassat ur saker som skulle hem mellan två färjor…men mest av allt får vi nog se denna röra som ett symptom på en familj som under vintern, våren och försommaren faktiskt mådde riktigt, riktigt dåligt.

Så i går städades det både här och där + att vi besökte IKEA och köpte lite grejer för städ och sortering (både hem och till nya huset). Gissar att jag kommer få städa och sortera i flera veckor innan vi kommer ner i dammlagren. Men så är det!

Det är i alla fall skönt att inse att vi mår så pass mycket bättre att vi faktiskt ser och förfasas över den kaos vi levde i för bara ett par månader sedan.

Så nu kavlar vi upp ärmarna och hoppas att den energi vi fått i somras inte behöver läggas på att kämpa för att få huset klart utan faktiskt kan läggas på vårt hem här på fastlandet!

cleaning

Fix sista dagarna

Redan i maj planerade jag att förbättra den bruna lasyren på våra utemöbler. Men tro inte att vi lyckas göra allt omedelbart! Så i sommarens sista skälvande minuter tog jag tag i detta:

Bord och stolar före lasyr

Bord och stolar före lasyr

Ett bord och ett gäng stolar i närapå desperat behov av lite omvårdnad. Och se hur fint det blev!

Efter ett lager brun lasyr

Efter ett lager brun lasyr

Tänk vad lite färg kan göra!