Budskapet med bloggen

Maken säger att jag skall blogga lite mindre så att budskapet i bloggen inte försvinner och dränks i mängden. Men de som känner mig vet att ordflödet är konstant och att jag liksom bara måste skriva och berätta. Slutar jag att skriva på ett ställe så börjar jag på ett annat.

Och vad är egentligen budskapet med bloggen? Huvudfokus är väll att berätta om vår husresa från branden till ett färdigt hus!?

Den husresan har ju blivit lång, både allt kring branden, tankar kring vad som skulle byggas, detaljplaner, bygglovsansökningar, sedan förberedandet av tomt (som vi till 75% gjorde själva med hjälp av liten trädgårdsspade), gjutningen av plintgrund som Myrén Marin utförde med bravur, början av husbygget som blev en katastrof tack vare Oscar Ädel Bygg AB och Allrum Homes ovilja att se problemet, stoppandet av bygget, besiktningen, den katastrofalt dåliga första åtgärdsplanen, åtgärdsplan nummer två, byte av underentréprenör till Allrum Homes husräddarteam, rivningen, åtgärdandet och återuppbyggandet av huset, slutspurten på insidan med bland annat Elektro Shields superhäftiga ljusdesign och ellösningar…och nu efter 22 månader har vi hela utsidan kvar samt vinden vilken skall slutföras av Allrum Homes husräddarteam och piffas med Elektro Shields el.

Så det är svårt att hålla fokus, att inte glida iväg och det blir på många sätt en självklarhet att ämnen försvinner i mängden. Förstår om många av er vill läsa om byggfelen, det uppdagade byggfusket osv. Andra söker info om byggherrens roll och möjligheter att stoppa byggen som går fel och vem vet en tredje kanske söker inredningstips. Förvånansvärt många söker dessutom information om plintgrunden. Och så har vi ju läsarna från ön som både vill följa vårt bygge men som också vill följa vårt vardagsliv. Så för att det skall bli lättare att läsa och hitta vissa inläggskategorier får jag nog helt enkelt jobba om layouten på bloggen istället för att försöka strypa ordflödet och därmed antalet inlägg. Sorry!

Bloggen kommer dessutom leva minst tills dess att entréprenaden av vårt husbygge är klart. Och om man skall lita på listan med att-göra-saker och tempot man jobbat med under första hälften av augusti så lär vi hålla på i minst ett par månader till (även om planen är den 21 september)! Lite luttrade av alla förseningar undrar vi om husbygget blir färdigt till 2-årsdagen (22 oktober)? Just nu är vi på byggvecka 45 efter leverans av ett 20-veckors bygge så så snart som möjligt vore trevligt! 😉 .

Därefter kanske jag tar upp någon av mina andra bloggar eller så blir jag kvar här…man vet aldrig…för har man bloggat mer eller mindre konstant i cirka 10 år och dessutom blivit med ett husprojekt som aldrig synes vilja ta slut…ja, då slutar man liksom inte bara sådär :)

Varav hjärtat är full så talar det brukar man ju säga!

ahjarta.gif

p.s. Glöm inte att rösta på fasadfärg!

 

Fasadfärgen

IMG_4404b

När vi nu håller på med målning av vår fasad så blir vi ju nyfikna på vilken färg ni läsare/nybyggare målat ert hus i. Så därför tänkte vi att en liten omröstning vore ju kul. Så välkommen att rösta!



webvoter poll

Om du byggt hus de senaste 5 åren, vilken fasadfärg valde du?



Välj enbart den huvudsakliga färgen, inte färg på knutar eller tak

Annan färg

Blått

Grått

Grönt

Gult

Rött

Svart

Vitt



    View results


Vi har plats!

Det är så häftigt…vårt 88 kvm stora hus känns gigantiskt.

Villa Bergstoppen, Copyright www.nyahuset.nu

Villa Bergstoppen, Copyright www.nyahuset.nu

Vi har luft och yta överallt, eller i alla fall om man jämför med gamla huset.

 

Planritningen Gamla huset

Planritningen Gamla huset

Därför har vi till skillnad från under somrarna i gamla huset faktiskt upplevt att vi har plats för gäster. Först ut var makens bästa kompis med hans två barn. Näst ut var svärföräldrarna. Ja, förutom mina bästa vänner då…som precis som seden kräver åt middag med oss varje kväll resten av sin semester (vi har liksom fått den vanan att under våra semestrar äter vi lunch hos dem och middag hos oss) vilket innebar att det var minst 9 personer, och ibland fler, som åt middag hos oss i tre veckors tid.

Vi flyttar runt lite hit och dit vad gäller sängplatser och sittplatser, men vi får verkligen plats. Det är en fantastisk upplevelse att leva på 88 kvm som familj på 5 personer och en hund och ändå uppleva att det finns gott om plats för både middagsgäster och övernattningsgäster. Ett gott betyg åt Rörvikshus Arkitekt! Precis så som vi drömt om!

Du ser så glad ut!

Droppade in på min närmsta chefs kontor och möttes av kommentaren; ”Du ser så glad ut”. Min närmsta chef på mitt nygamla jobb och jag har känt varandra i 20 år, och under denna period har vi till och från jobbat tillsammans i 10 år. Han har plockat upp mig när jag är ledsen, vi har rykt ihop ett antal gånger, vi har peppar varandra och mest av allt har vi varit närapå brutalt ärliga mot varandra under dessa år. Är det någon som säger till mig att jag ser trött ut, lagt på mig i vikt eller något liknande så är det definitivt min närmsta chef. Därför var det så kul när han idag sa att jag såg glad, eller rentav lycklig ut. Ja, och jag är lyckligare än på länge, så det var ingen synvilla 😉

  • Vi bor i vårt efterlängtade älskade hus ute på ön
  • Barnen mår bättre än på länge nu när vi äntligen fått flytta ”hem” på vår paradisö. De är harmoniska!
  • Gårdagens byggmöte gick bra och bygget känns positivt!
  • Jag jobbar på mitt uruselt betalda jobb som jag älskar, varenda minut på jobbet är rolig. (F-n att man måste dra in pengar också)
  • Jag har fått snosa på världens sötaste valp, jag är lyckligt lottad med fantastiska vänner och en underbar familj

Vet ni…nu hoppas jag bara att denna flow får fortsätta för det är underbart att äntligen få må bra efter att ha mått uruselt i snart 2 år.

 

 

Byggmöte igen

Tänk när man gör allt bakvänt så har man såklart byggmöten även efter inflytt. Ett sådant hade vi igår och ön bjöd som vanligt på sitt soligaste väder. Nu har man skalat upp och vi har 5 gubbar som byter fasad, målar och donar. Härligt att se att det händer saker. Målet är nu att utsidan på huset skall vara färdigt nästa torsdag liksom alla rester på bottenvåningen för då skall detta besiktigas.

Tejpmarkeringar för att visa vart huset skall målas blått.

Tejpmarkeringar för att visa vart huset skall målas blått. Från början skulle vi ju målat huset, men målningen är en av de kompensationerna vi får av Allrum Home och Rörvikshus för allt strul vi haft och vi är så glada för denna hjälpen!

Det var i alla fall ett öppenhjärtigt och trevligt möte och det känns som man kommer infria löftet att vi skall slippa driva detta bygge sista biten i hamn. Tänk om vi hade fått detta snickarteam från början…tänk vad härligt det hade varit. Fast det är klart, då hade vi nog inte förstått att värdesätta dem.

Vår fina nya fasad mot norr!

Vår fina nya fasad mot norr!

Tro det eller ej, vi börjar helt enkelt se slutet på resan!

Jag tror jag är kär!

I går åkte jag och yngsta dottern till kenneln där vår vovve är född…där fick vi nu chansen att för första gången hälsa på hans son:

Silas, 5 veckor gammal

Silas, 5 veckor gammal

Finns det något som är lika underbart som en sovande valp???? (Skall vara en människobebis då!)

Finns det något som är lika underbart som en sovande valp???? (Skall vara en människobebis då!)

Pusskalas!

Pusskalas!

Acceptans

Har under min tid som utbränd fått lära känna mig själv igen. För hjärnan blir lite förstörd när den blir utbränd. Den tappar funktioner och kopplingar som man innan tagit föregivet. Det är oerhört frustrerande. Jag har t.ex. tidigare haft ett superminne, men har helt plötsligt fått problem med närminnet. Jag glömmer bort var jag lägger nycklar och dylikt…saker som faktiskt typ aldrig hänt mig förr.

För att lära känna mitt nya jag har jag gått hos en kurator och vi har pratat mycket om acceptans:

Att acceptera att jag bränt sönder min hjärna

Att acceptera att huset brann

Att acceptera att nya huset blev ett fuskbygge

Att acceptera att människor gjort mig fruktansvärt illa

Och framförallt att acceptera att jag har rätt till mina känslor.

Att jag har rätt att vara urförbannad på vår ex. snickare. Att jag har rätt att älska vårt hus på vår tomt på vår ö precis hur mycket som helst, trots att det ”bar är ett fritidshus”. Att jag har rätt att känna en enorm besvikelse över hur byggperioden varit. Att jag har rätt att sakna det gamla huset och sörja alla minnen som försvann i branden. Att acceptera att ingen har rätt att tala om för mig vad jag skall känna och hur jag skall agera för det är bara jag som vet hur det känns. Helt enkelt så skall jag acceptera att jag inte kan vara alla till lags…för jag har rätt att vara mig själv och säga till om någon behandlar mig illa eller något gör mig ledsen.

Duktiga flickan finns inte mer, hon blev utmattad, utbränd och deprimerad, och jag accepterar att jag är har tvingats förändra mitt liv för att fortsätta vara jag utan att bli sjuk av stress. Blir jag stressad så skall jag inte bita ihop utan erkänna för mig själv och andra att så är fallet. Är en uppgift övermäktig då skall jag säga det. Kliver någon mig på tårna så är det bäst att förklara att det inte är okej. Och jag skall inte anta utmaningar och hela tiden försöka leva upp till högt, högt ställda mål. Jag måste acceptera att jag måste ändra min livsstil för att hitta en balans i vardagen. En balans där jag återigen kan vara den mamma jag tidigare var för mina barn, den matte jag varit för mina hundar, den maka jag varit för min man men framförallt den person jag själv vill vara.

En modifierad IKEA-säng

Eftersom allt försvann i branden har vi ju fått köpa det mesta nytt och redan för ett år sedan spanade jag in drömsängen till mitt och makens sovrum.

IKEA fjell sängstomme i svart

IKEA fjell sängstomme i svart

Dock fick vi höra att den knarrade enormt…men kärleken för designen bestod och när vi äntligen fick flytta in så vågade vi trots allt köpa den. Och det var i sista självande minuten för den svarta färgen var visst utgående. (Dock innebar den för oss att den var nedsatt i pris så vi blev inte särskilt ledsna).

Ledsna blev vi däremot när vi började montera ihop den…

IMG_4698

…och fann att våra elektriker inte räknat med att vi skulle ha en så hög sängstomme när de monterade våra sänglampor. Helt plötsligt stod vi inför valet att:

1) Lämna tillbaka sängramen och leta efter en ny model

2) Be elektrikerna flytta lamporna och därmed tvingas spackla och tapetsera om väggen

3) Modifiera sängramen så att den passade ihop med sänglamporna

Vad tror ni valet föll på????? Jo…

IMG_4720

…vi satte helt enkelt sågen i sängen och sänkte huvudgaveln 11 cm. Resultatet blev som följer:

Vår modifierade IKEA Fjell sänggavel

Vår modifierade IKEA Fjell sänggavel

Men att såga i svartlackerat trä innebär ju tyvärr att träts ursprungsfärg kommer fram

Furufärgat ändträ blir det ju såklart när man sätter sågen i en svartlaserad säng.

Furufärgat ändträ blir det ju såklart när man sätter sågen i en svartlaserad säng.

så sedan blev det till att köpa svart lasyr…

Och då blev resultatet snabbt såhär:

När sängen återfått sitt svarta ändträ :) Som alltid med lasyr är det blankt när det är nymålat men kommer mattas med åren.

När sängen återfått sitt svarta ändträ :) Som alltid med lasyr är det blankt när det är nymålat men kommer mattas med åren.

Om sängen knarrar? Nä, inte vår i alla fall!

 

Svart

Jag har alltid genuint hatat svart. Har tyckt att det är en tråkig och stel färg. Har totalvägrat svart vad gäller inredning (och kläder)…och så går jag helt plötsligt och väljer svart gång på gång till Nya huset och samma gäller maken. (Dessutom har andelen svarta kläder i garderoben ökat markant!) Hur har detta gått till? Kanske är det ett åldersfenomen? Men jag kan nog också erkänna att en som inspirerat mig och visat mig att svart inte är tråkigt är bloggen Svarta lilla lådan.

Så nu har vi ett vitt och svart kök

Köket före inflytt

Köket före inflytt

Ett vit, svart och röd toalett

Vår lilla toalett där vi flörtar med 1970-talet och vårt gamla hus.

Vår lilla toalett där vi flörtar med 1970-talet och vårt gamla hus.

Ett vitt och svart badrum

Ett tidstypiskt 2010-talbadrum med stora vita kakelplattor, svart golv och stora ljusinsläpp.

Ett tidstypiskt 2010-talbadrum med stora vita kakelplattor, svart golv och stora ljusinsläpp.

Och ett sovrum med svarta lampor och en svart sänggavel:

Vår modifierade IKEA Fjell sänggavel

Vår modifierade IKEA Fjell sänggavel i svart lasyr

Så när vi köpte en obehandlad pall till huset…vad tror ni vi behandlade den med??? Jo svart lasyr!

Skall målas ett par lager till så den grå från smutsgrå till djupt träsvart...men visst blir det bra!

Skall målas ett par lager till så den går från smutsgrå till djupt träsvart…men visst blir det bra!

Haha, eller hur!?

I fyra dagar var jag ifrån huset förra veckan, i fyra dagar drömde jag om ett normalt liv på fastlandet. I fyra dagar var jag uppenbarligen naiv. För under dessa fyra dagarna jobbades inget alls på huset.

Nu börjar en ny vecka och jag står inför beslutet att vara på ön (och jobba från ön) och piska på arbetet eller försöka vara på fastlandet (och leva ett normalt familje- och arbetsliv med arbetskamrater) och hoppas att någon annan piskar på. Det senare allternativet vore ju min dröm. Det vore ju roligt och trevligt att få sätta privatlivet och familjen före husbygget, för det är ju faktiskt så det skulle vara. Det var så det var tänkt från början. Men så har det inte varit en enda minut sedan husleverans i vårt fall…tyvärr! Det var ju faktiskt också det som avtalades så sent som den 8 juli, när vi gjorde upp hur vi skulle kompenseras för detta h-vetesbygge. Då var en del i dealen att vi inte skulle behöva ligga på så man arbetar, att vi inte skulle behöva tala om vad man skulle göra och i vilken ordning saker skall göras för att inte göras felaktigt eller missas.

För vi har ju faktiskt betalat för projektledningstjänsten, och frågan är om vi ens vill veta hur många tusentals timmar vi lagt ner på att få detta husbygge något så när på banan. Men som sagt, enligt dealen 8/7 skulle vi inte behöva göra detta…frågan är bara om huset någonsin blir färdigt om inte maken och jag hela tiden driver på????