Före och efter (sovrum)

Vi lekte ju lite med 3D när vi planerade och drömde om vårt nya hus. Men även om man vandrar runt i huset i 3D är det svårt att föreställa sig hur det blir i verkligheten…så därför en jämförelse:

3D version av hur stora sovrummet kan komma att se ut. Lite roligt på bilden är att maken lagt in gamla husets Morristapeter som påslakan.

3D version av hur stora sovrummet kan komma att se ut. Lite roligt på bilden är att maken lagt in gamla husets Morristapeter som påslakan.

Tyckte verkligen sovrummet kändes pyttelitet, och det var uppenbarligen en synvilla för i verkligheten är sovrummet inte stort, men absolut inte klaustrofobiskt!

Vår modifierade IKEA Fjell sänggavel

Sovrummet på riktigt

Under planerings och byggtiden bytte vi även tapeter. De första tapeterna på 3D-bilden är en byggsjuantapet (dvs ej tillval utan standard) men successivt ändrade vi oss och i slutändan valde vi att satsa på en Morristapet.

Rummet är precis så brett att vi får plats med vår 180 cm breda modifierade dubbelsäng och varsin pinnstol som nattduksbord. Lampan i taket är ett loppisfynd och en exakt kopia av den lampa jag hade som barn i gamla huset….älskade den då, älskar den nu! Sänglamporna är någon hotellampsmodel som vår elektriker tipsade om, fantastiska då de ger bra läsljus utan att störa den andra…och med mysbelysning när så önskas.

Örsjö Butler med fast montage så vi slapp synliga sladdar.

Örsjö Butler med fast montage så vi slapp synliga sladdar.

I går var det besiktning…

…av huset för femte gången och jag tror att vi kom till ett avslut och en förlikning. Tänker dock inte berätta mer förrän alla papper och dylikt är skrivna. Ni vet…man skall inte ropa hej förrän man är över bäcken

Men det ser ut att bli ett slut på denna bygghistoria inom en mycket snar framtid där jag och maken kan gå vidare med husbygget på vårt eget vis med våra egna projekt. Vi längtar efter lugn och ro och efter att få läka! Att få vara bara familjen på vår älskade ö i vårt hus och återskapa familjen och harmonin som före branden.

Att möta 2017 och våren på ett positivt vis!

I helgen åkte jag större färja än vanligt!

I helgen åkte jag större färja än vanligt!

p.s. Var i Visby i helgen och kommer hem laddad med egoboost. Vilken häftig grej att bli ombedd att hålla en tvådagarskurs för att man anses vara ledande inom Sverige på en sak. Och att få hålla kursen för 16 stycken personer som sitter som tända ljus i två hela dagar. Och där en av deltagarna i sin kursutvärdering sade att han skulle ta med sig varenda ord från hela kursen och använda sig av dessa. Den karamellen skall jag suga på läääääänge!

Abstinens

När man jobbat i ett projekt som dragit ut på tiden och strulat då blir det ju så att man lär känna folk i projektet ganska bra. Det innebär att jag kommer sakna den dagliga kontakten med Rörvikshus och Allrum Home när detta bygge är över. Jag kommer sakna dessa människor för att jag lärt känna dem, för att jag tycker om dem och för att de blivit en del av mitt liv. Hur många av er andra husbyggare har t.ex. en ritual att någon i tresamheten (husleverantör, byggherre och ”byggmästare”/entreprenör) önskar god start på veckan varje måndag, lika väl som någon önskar trevlig helg varje fredag eftermiddag? Däremellan kan tongångarna vara hårda, men ändå har där skapats en underliggande vänskap och omtanke som är så betydelsefull…som gör att vi reder ut problemen…och som jag kommer sakna så otroligt mycket när detta bygge är slut.

ahjarta.gif

Nästan så att jag funderar på att bygga ett hus till bara för att inte lämna tresamheten! Det känns lite som att skulle flytta hemifrån, och stå på egna ben. Jag vet inte om jag klarar det utan Rörvikshus och Allrum Home 😉 Hur skall jag då påbörja mina veckor? Och vem skall jag då bli galet arg på? Och vem skall jag skratta med så tårarna rinner över alla dråpligheter detta bygge medfört? Helt enkelt J och H, jag kommer sakna er enormt!!!!!!!

Fri tillgång till huset?

Som jag skrivit tidigare hävdar ju vår entreprenör att vi har fri tillgång till huset och han förstår inte vad vi klagar på när vi säger att vi inte har det! Bjuder därför på några foton tagna en ganska normal helg i september när vi kom ut till huset (fem personer och två hundar) för att fira helg:

Vardagsrummet, och utanför fönstret har vi en målare.

Vardagsrummet, och utanför fönstret har vi en målare. Efter två dagar bad vi att få flytta bort stöttorna och vi möblerade tillbaka våra möbler…men hela helgen såg det alltså ut så här! Så vardagsrummet kunde vi inte nyttja…

Hallen såg ut såhär:

Perfekt lekplats för en 10-veckors valp och tre barn!

Perfekt lekplats för en 10-veckors valp och tre barn!

Utomhus såg det ut såhär:

Målning, fasadbyta, sättning av räcke...hela helgen!

Målning, fasadbyta, sättning av räcke…hela helgen!

Lugnt och skönt! Gott om plats för familjen! Ingen olycksrisk vare sig för barn eller hundar! Sovmornar! Privatliv! NOT!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Var vi förvarnade om att det skulle se ut så under vår lediga helg? Självklart inte! Det föll sig bara så att just då ville Allrums underentreprenörer jobba.

Och det här är låååångt ifrån enda helgen eller enda ledigheten som det sett ut såhär! Att sova längre än till typ 7:15 förekommer inte i vårt hus oavsett om det är vardag eller helg…fast det är klart när arbetarna kommer kl 7:15 vill man ju helst ha ätit frukost, duschat och klätt på sig, (kalla mig gärna pryd, men jag gillar inte att gå klädd i nattkläder med rufsigt hår med huset fullt av arbetare) så säg…sovmorgon längre än till 6:30 förekommer inte!

Det är också med en klump i magen vi åker till huset; Kommer någon vara där? Kommer man ha jobbat sedan sist? Kommer man ha skadat eller förstört något? I vilket skick kommer huset vara, kommer vi ens kunna röra oss i huset eller på tomten? Kommer de som är där vara trevliga? Kommer vi och stör i deras arbete?

Oftast är det ingen där när vi kommer (de brukar av någon anledning oftast dyka upp dagen efter att vi åkt dit), däremot brukar vi drabbas av en besvikelse, dels eftersom man knappt arbetat och garanterat inte så mycket som man sagt sig ha gjort, däremot brukar man ha lyckats åsamka någon skada (på golv, väggar eller dylikt) vilket gör att vårt nya hus innan det ens är 100% är färdigt har mängder med skador på golv och väggar tack vare hantverkarnas bristande omsorg om vårt hus. Och det inte bara en gång som jag med egna ögon sett dem åsamka en skada som de sedan blånekar till att de är orsaken till!

Det känns lite som att det inte jobbar när vi inte är där, men passar på att jobba när vi är där. Ögontjänare eller jag vet inte…men något är det!

Vad gäller tomten så släpper de spik, häftklammer och fimpar bara sådär rakt ner…för oss att ta hand om. Och vi som aldrig rökt en enda cigarett och som inte har vare sig vänner eller släktingar som röker har nu en tomt full med fimpar, vassa spikar och vassa häftklammer där våra barn och hundar skall leka. Vi plockar och plockar och plockar. Men lika fort som vi plockar lika fort tillkommer nya spikar, häftklammer och fimpar.

Fimpar samt ett långt snöre inringade. Och dessa har tillkommit bara under uppreglingen av altanen.

Fimpar samt ett långt snöre inringade. Och dessa har tillkommit bara under uppreglingen av altanen på en yta om ca 3 kvm. Då kan ni gissa hur vår 3000 kvm stora tomts ser ut!

Och min fråga är bara…brukar du göra så hemma i någons hem? Nä! Sådant gör icke ansvarsfulla personer på en offentlig plats!

Är detta verkligen ett hem och en hemmiljö där byggarna beter sig som om de besöker ett hem? Eller är det inte snarare en arbetsplats/byggplats där vi försöker bo?

Matplatsen…

I juli trodde vi ju att vi skulle ha en färdig matplats inom några veckor. Därmed planerade vi att fixa dyna och så till våran långbänk under vår biltur i södra Sverige. Vi köpte tyg på min favorittygaffär i Malmö:

Tyger från Stoff och Stil i Malmö.

Tyger från Stoff och Stil i Malmö.

Men som ni vet tar ju saker och ting ganska lång tid i vårt projekt…så på nyårsafton sydde jag dynan trots att matplatsen ännu inte är 100% klar:

Den 380cm långa sittbänken vid matplatsen med massor av förvaring under.

Den 380cm långa sittbänken vid matplatsen med massor av förvaring under.

Tyget är lite slappt, men jag tror det kommer krympa vid första tvätten…och med tre barn och alla deras kompisar lär den tvätten ske inom en snar framtid även om tyget är gråspräckligt :)

Mammas syskrin?

I alla år fanns i gamla huset ett syskrin. I detta fanns sybehör, knappar men även små tyglappar i fall något skulle behövas lappas. Bland annat fanns det en tygbit från mammas jeans som hon hade när jag var riktigt liten, men där fanns också gardinprover till huset.

Ja, ni kan ju gissa själv att syskrinet brann upp tillsammans med huset och ända sedan den dagen har jag varit övertygad om att jag ville ha ett likadant.

Jag har letat, och letat, och letat…men nä…de verkar inte finnas på loppisar. Men så precis före jul så hittade jag ett identiskt…och för att vara en loppisgrej – dyrt som stryk!

Det var äldsta dottern som hittade det. Jag stod länge och fingrade på det. Till sist bestämde jag mig för att lämna kvar det…det kändes helt enkelt galet dyrt! Då sa både maken och äldsta dottern i mun på varandra; – Detta är din julklapp!

Så några veckor före jul flyttade en kopia av mammas syskrin till Villa Bergstoppen:

En kopia av mammas syskrin

En kopia av mammas syskrin

I syskrinet har jag sedan flyttat in lite bra och ha grejer för livet på ön. Dock saknar jag knäppen till bikinibh:ar (det är en reservdel som behövs på den ö där den kvinnliga klädseln under sommaren består av bikinibh och shorts) Haha, jag och mina grannar skrattade gott mer än en gång i somras när jag fick skynda hem för att klä mig ”anständigt” till ett byggmöte…för som fritidsöbo är vi så vana vid att typ alla klär sig så att ingen bryr sig. Men när folk kommer som inte är härifrån då får man ju skärpa till sig 😉

Så sådana reservdelar behövs om man inte skall laga favoritbikinin med eltejp vilket jag gjort någon gång…håller fantastiskt bra trots många bad!

Sedan saknar ju såklart mammas urblekta jeanstyg och gardinproverna, men annars känns det sååååååå hemma!

img_6242

 

Tänk vad konstigt vad mycket några saker betyder för känslan av hemma. Troligtvis är detta syskrin bara onödigt gammalt och slitet för någon annan, men för mig betyder det hur mycket som helst. Ett hem på ön är helt enkelt inte ett hem utan mammas syskrin.

Att återvända till vardagen

…är ju alltid lite speciellt. Alla tider skall passas, hundarna skall få sina promenader och sin stimulans så de kan vara hemma ensamma delar av dagen, kläder och mat skall finnas när det behövs…ja, ni vet allt det där som är så mycket lättare när man är ledig.

Då känns det riktigt härligt när man första arbetsdagen hittar en nobelmedalj i mörk choklad längst ner i väskan att äta på samtidigt som man jobbar:

Nobelmedalj i mörk choklad och kaffe för god arbetsmoral.

Nobelmedalj i mörk choklad och kaffe för god arbetsmoral.

När jag stoppat ner medaljen i väskan vet jag inte, men just igår kändes det i alla fall som jag behövde den!

Jullovet som gick

Jag räknade på det, helt galet egentligen, 17 dagar spenderade jag på ön (16 dagar spenderade hundarna och yngsta dottern på ön, och lite mindre övriga familjen) detta jullov. Det är nästan en sommarsemester det! Men som yngsta dottern säger så är hemma där hjärtat bor, och vårt hjärta bor på ön.

Jullovet har spenderats med familj, släkt, vänner och bekanta. Det har inneburit kvalitetstid, minimal skärmtid och en hel del lek, spel, bokläsande och pusselläggande istället.

Kortspel i mellandagarna

Kortspel och läsande i mellandagarna, kompisar, syskon och kusiner

Två lite äldre syskon lägger pussel

Två lite äldre syskon lägger pussel

Årets legobygge för sonen

Årets legobygge för sonen

Dessutom massor av musicerande! Barnen (och maken) har njutit av att kunna spela trumpet och piano närsomhelst under dygnet utan att störa grannarna.

Men vi har såklart också tittat på tv, men mest på klassiker som White Christmas och Sound of Music.

Tv-tittande med sjöutsikt

Tv-tittande med sjöutsikt

Det har också inneburit utomhusaktiviteter så som promenader, fotboll, lek i skog och mark, lek med sonens drönare (utan kamera) och pulkaåkning men även lite pyssel på tomten.

Skogspromenad

Skogspromenad

Fotbollsmatch för att ta hand om julmaten!

Fotbollsmatch för att ta hand om julmaten!

Drönarflygning på altanen

Drönarflygning på altanen

Pulkaåkning på den egna tomten (och hundbus på andra sidan de tillfälliga staketet).

Pulkaåkning på den egna tomten (och hundbus på andra sidan de tillfälliga staketet).

Jullovet och vistelsen på ön avslutades med vår present från mormor; Disney och Ice. Där vi njöt av musiken och isdansen och fascinerades över att så få barn över 8 år överhuvudtaget besöker denna show. Varför är denna typ av aktivitet vikt till små barn som knappt orkar sitta stilla och som absolut inte kommer minnas detta 4-5 år senare?

Disney on ice i Globen 2017

Disney on ice i Globen 2017

Vackert!

Vackert!

...och roligt!

…och roligt!

Våra barn njöt i alla fall i fulla drag och har nu redan bestämt vad de skall önska av mormor i julklapp nästa år!

Nu börjar vardagen med skolor och aktiviteter men vi längtar redan till nästa övistelse!

img_6138

 

p.s. Byggvecka 66, nu har arbetet legat nere 3 veckor under jul…men det är väll bara vad man kan förvänta sig av underentreprenörer som ett tiotal gånger hävdat att de är färdiga fastän de inte är det. De är nog färdiga denna gången med…jag menar det är ju snyggt med halvmålade taklister 😉

Gammalt möter nytt i matplatsen.

Målat möter omålat. Trots att Stockholms Servicebemanning genom Allrum hävdade att matplatsen var 100% klar innan jul så är bara 42% av listerna målade!

Varenda…

…lov lämnar jag ön med gråten i halsen för det absolut enda jag vill är att vara på min älsklingsö. Så har det varit så länge jag kan minnas…

…varenda skoldag/arbetsdag kämpar jag mig igenom för den tar mig närmre min nästa vistelse på ön…

…det är lika dant denna gången efter ett helt jullov på ön.

Med åren har maken lärt sig att:

1) Stå ut med sin frus urusla humör vid dessa tillfällen

2) Lindra min frustration över att behöva lämna ön genom att planera in nästa vistelse.

När vi träffades trodde han att han skulle kunna locka mig från ön. Nu vet han att ön och jag lever i symbios. Han älskar dessutom ön och dess charm lika mycket som jag.

image