Veckans avsnitt i tv-serien husdrömmar (sänt 9/3) handlar om en familj som förlorat sitt hem i en brand och jag tror nästan de lyckats slå huvudet på spiken på alla våra känslor, tankar och funderingar. Jag kunde inte sagt det bättre själv. Enda skillnaden är att de förlorade sitt enda hem och vi förlorade vårt andra hem. Å andra sidan tror jag vi hade ett mer personligt förhållande till vårt hus då det byggdes av mina föräldrar och var deras livsverk. Varenda detalj i huset var något de aktivt valt och många gånger var även jag med i beslutsprocessen. Det gör att känslorna som familjen i programmet beskrev blev väldigt, väldigt på pricken med vad vi känner. Behöver jag säga att jag grät en skvätt är jag såg avsnittet.
Här kan du läsa i kvällsposten om branden.
Åh vi har inte hunnit se de senaste avsnittet ännu. Så bra serie! Förstår att just detta avsnitt drar upp dåliga minnen för er:(
Ja, det drar upp sorg och sätter ord på många tankar. Men just nu behöver vi hjälp att formulera vår sorg och våra tankar, så på många sätt gav programmet mycket mer stöd än de gjorde ont.