18 november 2015

Som jag skrev i tidigare inlägg, fick vi den 14 november 2015 en utskällning av snickaren som hette duga. Jag rapporterade såklart detta till vår huvudentreprenör (Allrum) men man sa att jag överdrev. Och det är väll klart att man kan tro det, för vem vill ens ta till sig att en snickare kan bete sig så!

I alla fall kände jag och maken att vi var tvungna att ta reda på mer och på torsdagen fick jag min chans. E var hemma och sjuk och jag bäddade ner henne i bilen och så bar det ut på ön. Jag hade ont, ont i magen för att möta en arg snickare kände jag inte för. Men i värsta fall fick jag väll helt enkelt åka förbi huset och hem igen.

Men jag hade tur och han var inte där. Nu kunde jag i lugn och ro titta och fota, mäta och notera. Med mig hade jag långpass, lod, tumstock och lite till. Hammare och spik fanns på ön. Nedan syns lite av det jag fann:

Lutning på väggelementet vid matplatsen, norra delen.

Lutning på väggelementet vid matplatsen, norra delen.

Lutning på väggelementet vid matplatsen, södra delen.

Lutning på väggelementet vid matplatsen, södra delen.

Vilket visade att hela det huselementet skevade rejält. Faktiskt flera centimeter, från överkant till nederkant och dessutom nära 5 cm i förhållande till varandra, dvs överkant i norr mot överkant i föder, samt nederkant i söder mot nederkant i norr. Och inte kan jag mycket om toleranser, men detta är långt, långt mer än vad som är tillåtet!

Svårt för det otränade ögat men detta visar en diff på över 2 cm mellan över och underkant på väggelement:

Att mäta vad som är rakt och var normallinjen borde vara är däremot inte alltid så lätt men med hjälp av en spik, ett snöre och en tyngd får man lätt rätt på vad som är rakt. Har på detta foto förtydligat målarsnöret med en röd streckad linje.

Att mäta vad som är rakt och var normallinjen borde vara är däremot inte alltid så lätt men med hjälp av en spik, ett snöre och en tyngd får man lätt rätt på vad som är rakt. Har på detta foto förtydligat målarsnöret med en röd streckad linje.

Stolpen som bär upp takterrassen står i en spänd båge.

Stolpen som bär upp takterrassen står i en spänd båge.

 

Det var också nu jag upptäckte den vattenskadade råsponten:

Att råsponten är vattenskadad syns t.o.m. genom pappen.

Att råsponten är vattenskadad syns t.o.m. genom pappen.

Skrattretande att man ens lagt papp på råspont som skadats innan pappen kom på. Hur kom man ens på idén när råsponten ser ut såhär:

Vattenskadad råspont, Villa Bergstoppen.

Vattenskadad råspont, Villa Bergstoppen.

Vattenskadad råspont, Villa Bergstoppen.

Vattenskadad råspont, Villa Bergstoppen.

Utöver allt detta fann jag även följande:

Vår snickare som hade äldst på berg, när vi bad vår huvudentreprenör konfrontera snickaren om detta fick vi följande svar: "Pratade med Janne och han blev upprörd över er anklagelse. Han är gammal sjömänniska och vet att man inte eldar på berghällar. Han tänkte vara snäll och elda undan byggafallet så ni skulle slippa ta hand om det och valde ett ställe som var eldhärjat sen tidigare."

Vår snickare som hade äldst på berg, när vi bad vår huvudentreprenör konfrontera snickaren om detta fick vi följande svar: ”Pratade med Janne och han blev upprörd över er anklagelse. Han är gammal sjömänniska och vet att man inte eldar på berghällar. Han tänkte vara snäll och elda undan byggafallet så ni skulle slippa ta hand om det och valde ett ställe som var eldhärjat sen tidigare.”

Om vår snickare från Ädelbygg nu var en ”riktig” sjömänniska så skulle han veta att man aldrig eldar vare sig på berg eller i närheten av berg. Och om han ville vara snäll och elda åt oss så skulle han ha frågat vart han fick elda, och inte eldat precis i blickfånget från vår matplats och vårt vardagsrum! I så fall hade han dessutom fått till svar att eldning sker i tunna nere vid vägen, och absolut inte på våra hällar eller på den halvan av tomten, där naturen dessutom äntligen hade börjat läka efter branden. Det han istället gjorde var att han på eget bevåg förstörde vår egendom! Något som helt klart kändes väldigt provocerande då det helt uppenbart skett efter utskällningen fyra dagar tidigare.

Tror ni jag var glad eller ledsen när jag åkte hem från ön den 18 november förra året? Tror ni jag hörde av mig till Allrum och hade vissa klagomål på entreprenaden!? Sanningen att säga var det väldigt tudelade känslor; hopplöshet, desperation, ilska men också glädje över att kunna visa på, och lämna argument för saker som kändes fel. Vad tror ni hände nu?

151114-1

p.s. förresten har vi nu gått in i byggvecka 58 och idag skall huset enligt snickarteam nr 3 vara klart invändigt.

Nya huset

3 Comments

  1. Att läsa er historia gör mig alltid upprörd, har så svårt att förstå hur en snickare (människa) kan var så empatilös. Det går ju inte att förbise att den råsponten är vattenskadad! Hoppas varje gång jag kikar in här att ert hus blivit helt färdigt!

    • Hej Caroline!
      Tack för dina ord de värmer! Ja, jag kan på många sätt tycka att vi fått kämpa så galet hårt i onödan. För det borde väll alla förstått hur galet hela bygget var. Men man valde att lyssna på snickaren som hävdade att allt gick bra och att jag (och delvis min man) enbart ville förstöra för honom.

      Vi hoppas också att huset snart är 100% färdigt för vi är i nuläget väldigt leds på detta bygge. Man har sagt oss att huset skulle vara färdigt invändigt som i går. Men tyvärr har vi inte kunnat se detta med egna ögon då vi visst har ett liv på fastlandet också 😉 Dessutom är vi ju så luttrade numera att vi inte tror att de hållit sin tidsram denna gången heller. Vi har tid att åka ut på söndag först och då får vi se.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *