Man kan ju tro att jag är bitter…

…efter alla inlägg som dyker upp. Och självklart är jag bitter! Jag hade för mitt liv inte tänkt mig denna typen av husbygge. Jag ville ju inte ens bygga hus – för vi hade ju ett hus som vi älskade.

Det som är tuffast är att hela tiden få slåss för sin sak, och att i varje byte av entreprenör behöva visa vart skåpet skall stå:

  • Ja, jag är kvinna
  • Nej, jag har inte jobbat i byggbranschen
  • Men, jag och min man har hög byggnadsteknisk kompetens så försök inte dra oss vid näsan för vi ser allt. Jag av den anledning att jag pluggat om byggteknik och byggnormer och kvalitetssäkring av byggen i ett år på universitetet samt att en av mina närmsta vänner är forskare inom byggbranschen. Maken genom att han jobbar med ritningar, CAD-program, samt är otroligt duktig på matte och fysik.

Så sent som förra veckan hade vi den konflikten med de nya byggarna, där man drog vita lögner, svepskäl osv för att inte jobba eller hålla godkänd kvalitet på arbetet. Bäst var husräddarteamet som vi jobbade med under så många månader och där vi lärde känna varandra på djupet. Vi hade konflikter till och från även med deras byggledare, men i slutet möttes vi i ett enormt samförstånd där vi var jämlikar och där de respekterade mina och min mans åsikter. Där jag ensam (utan min mans manliga stöd) kunde gå på bygget och prata med deras byggledare, och han respekterade det jag sade och där han till och med ibland bad mig om byggtekniska råd. Där jag slapp den ständiga frågan, i nedlåtande ton/beklagande, om varför min man inte var på byggmötet.

Helt enkelt det tuffaste är att hela tiden slå ur underläge för att jag som byggherre inte förutsätts ha byggteknisk kunskap och att jag dessutom inte förutsätts veta mina rättigheter som konsument. Och vet ni, här måste vi byggherrar våga bli mycket tuffare! Vi måste stötta varandra, vi måste våga stå upp för vår sak och vi måste våga ifrågasätta.

Vi har många lagar i ryggen, vi har ett regelverk som skall tillvarata vårt intresse och ändå fuskar byggare så att det står ut genom öronen för att kringgå detta och övertala oss om att deras byggerfarenhet väger tyngre än lagar, förordningar och byggherrens känsla. De svänger sig med fina begrepp och fina fraser för att skapa ett förtroende och en ibland påhittad kunskapsmakt gentemot byggherren. Hade jag t.ex. inte vetat exakt varför man under 1910-talet beslutade att ta fram byggnormer och varför de första byggnormerna formulerades som de gjorde så hade jag precis som vilken annan byggherre som helst gått på Ädelbyggs argument om att väggelement får luta så mycket att det är synbart och retar ögat. Hade jag dessutom inte vetat min roll och funktion som byggherre så hade jag kanske låtit mig passiviseras.

Men när jag vet att de ”estetiska” byggnormerna är framtagna med en tanke om att fel som syns för blotta ögat är förstora fel (dvs utanför toleranserna), då visste jag att varje fel jag noterade med blotta ögat var värda att mäta.

Vad man också spelade på var att AMA för toleranser som hänvisas till i monteringshandboken är svår att få tag på och där man kan köpa den så kostar den runt 4000 kr. Dvs man förutsätter att inga byggherrar får tag på denna och därmed kan dubbelkolla. Vad jag visste, och vad jag nu berättar för er är att den finns att få tag på på alla universitetsbibliotek, dessutom har man som universitetsstudent fri tillgång till att använda den på nätet under en månads tid som kursmaterial. Så känner man någon universitets- eller högskolestudent så kan man få tag på boken inom några dagar.

Om man dessutom som jag vet att egenkontrollerna är framtagna för att säkerställa för byggaren själv att han inte missar viktiga moment och slarvar. Och vet att de egentligen inte alls är framtagna enbart för att lugna byggherren, KAn och kommunen, så vet man också vad man skall söka efter i dessa egenkontroller. För vilka moment är det som kostar byggaren mest att misslyckas med och vilka moment är mest kritiska för husets hållbarhet, och därmed borde vara absolut viktigast att genomföra rätt? Jo, t.ex. bör ju ritningar användas vid stomresningen för att säkerställa att konstruktionen håller. Att huset byggs så som konstruktören av detta vill för att alla krafter och dylik skall hamna rätt. Därför skall detta intygas. Det intyget innebär alltså att byggaren intygar att han/hon stämt av noggrant att huset byggts enligt ritningar, och här skall alla brister och eventuella avvikelser framkomma. I och med detta kan byggherren, KA:n eller andra kollar det som intygats stämmer med verkligheten:

Del av den egenkontroll som Oscar Ädel Bygg gav oss inför slutbeskedet från kommunen.

Del av den egenkontroll som Oscar Ädel Bygg gav oss inför slutbeskedet från kommunen.

Om det stämmer med verkligheten så behöver man som byggherre och KA kanske inte kontrollera lika noggrant i fortsättningen. Och det är detta kryphål många byggare utnyttjar. Man utnyttjar sin auktoritet och hävdar att i.o.m. de intygat ett moment i egenkontrollen så behöver detta inte verifieras. Något en lat KA, som vår, dessutom gärna låter sig nöjas med. Dvs ritningar och egenkontroller säger mycket om hur trovärdig en byggare är och om de förstått varför man gör egenkontroller (dvs kontrollerar och verifierar för sin egen skull att man gjort rätt). I vårt fall var bristerna i egenkontrollerna uppenbara, dvs att byggaren absolut inte förstått varför han gör dessa (detta till trots att han jobbat som kvalitetsansvarig). Detta eftersom man intygar att man:

  • monterat takstolar enligt ritning – vilket var felaktigt utfört då man bland annat monterat hela mellanbjälklaget och därmed takstolarna i omvänd ordning samt att kommentaren om för korta överarmar är förlegad då ritningen med kilar dragits tillbaka från Rörvikshus efter att man dagen efter att ritningarna skickades till byggaren konstaterat att denna lösning inte avhjälpte felet.  Vilket innebär att en snickare som fortfarande skriver om detta som lösning, 6 månader efter att ritningen dragits tillbaka, knappast är en snickare som bryr sig om information från husföretaget och därmed konstruktören.
  • monterat väggblock enligt ritning – vilket var felaktigt då 17 av 19 väggelement på ett eller annat sätt monterats fel, då man missat att montera styrreglar, då man monterat väggelementen uppemot 4,5 cm ifrån varandra (vilket är mer än dubbelt avstånd mot vad AMA föreskriver), då man monterat väggelementen med större lutning än AMA föreskriver (ofta både 2 och 3 gånger så stort som deras toleranser), dessutom hade man missat att fästa ett par väggelement.

Dvs egenkontroller är inte genomförda av vår byggare för sin egen skull utan han har skrivit dessa för att huset skall gå igenom slutbesiktningen. Bara det är och skall vara en stor, stor varningsklocka för en byggherre! Alldeles särskilt när Ädel nästan med en dåres envishet hävdade att han aldrig skulle ljuga och fara med osanning, att man skulle lita på hans kompetens och hans erfarenhet att bedöma om något var fel eller inte. Och i hans bedömning var inget fel nog att rättas! Och det bekräftas ju också genom att vi hittade stora och många monteringsfel trots att Oscar Ädel Bygg AB nästan ett år efter byggstart fortfarande hävdade att stomresningen gått bra (när alla andra som varit i huset vet att stomresningen var en katastrof).

Oscar Ädel Bygg ABs egenkontroller lyftes därför bort ur vår KA:s rapport, företaget är dessutom rapporterat för att fara med osanna egenkontroller, samt att våra husräddare som faktiskt mer eller mindre rev hela huset och byggde upp det igen (dessutom hela tiden med ritningen till hands) har lämnat in sina egenkontroller på vårt bygge. Dvs. hela vårt hus har kontrollerats en gång till efter att den oseriösa byggaren byttes ut. Och det var en mycket behövlig kontroll!!!!!!!

Men som sagt, hade vi litat på Ädelbyggs övertygande argument om att allt var som det skulle och att vi inte hade rätt i att ifrågasätta de fel som var synbara för ögat…hade vi dessutom litat på vår KA som sade att hans roll inte var att jämföra huset med ritningar trots att det stod i kontrollplanen och att vi bad om det…eller om vi hade litat på Rörvikshus kontroll av huset där man sade att det inte fanns några egentliga fel…då hade detta hus och detta bygge pressats till slutbesiktning mot vår vilja.

  • Så, ja, jag är bitter över att jag inte fick en byggare som förstod sitt ansvar och förstod att man skall bygga med god kvalitet och med hjälp av egenkontroller för sin egen skull!
  • Ja, jag är bitter över att byggarens egen utsago om bygget väger så mycket tyngre för KA, huvudentreprenör och husfirma än byggherrens.
  • Jag är också bitter över att allt för få byggherrar verkar våga och orkar att ta den kamp som krävs när ett bygge går fel. (Annars skulle inte byggare kunna hålla på såhär och annars skulle KA, huvudentreprenör och husfirma ha rutiner att hantera reklamationer, byggfel och byggfusk). Hur många undermåliga hus finns det där ute där man låtit sig övertalas att allt är okej!?

Däremot är jag tacksam över att vi orkar driva kampen, maken och jag. Jag är tacksam över alla människor som trott på oss och stöttat oss! Jag är också tacksam över att vi fått gehör. Liksom att vår huvudentreprenör rättat felen. Jag är också tacksam över att vi dessutom i alla fall delvis kompenserats för detta helvetesbygge. Och den dag jag släpper infon om de kompensationer vi fått för detta bygge kommer ni förstå hur fruktansvärt galet fel bygget var redan från början. Jag vågar säga att vi varit med om 2015 och 2016 års största katastrofbygge…och därför kommer vi också kompenseras för detta. Men vi ropar inte hej förrän vi är över bäcken…för är det något vi lärt oss så är det att inte ta något för givet 😉

Nya huset

One Comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *