Kompost – en treårsprocess

Sedan 1980-talet har vi komposterat närapå allt matavfall på ön. Anledningen till det var väll dels att jag som tonåring var lite av en miljökämpe, men också för att det var praktiskt. Dels för att sophanteringen blev betydlig billigare om man komposterade och därmed valde att endast ha soptömning 1 gång i månaden (vilket vi har än idag för vår familj om 5…dessutom har vi ingen soptömning alls mellan september och maj). Men där finns ytterligare en orsak och det är bristen på jord. Vi har ju ett ytterst litet jordtäcke på tomten (i snitt ca 1 dm) och att köpa jord betyder skrymmande och dyra transporter till ön…så det är helt enkelt bättre att göra sin jord själv.

Dock finns här ett problem och det heter Grävling. Vet ni hur duktiga grävlingar är på att öppna matkomposter och kalasa på matresterna!? De är fantastiskt duktiga och starka kan jag säga. Därför har vi en trestegare vad gäller vår kompost.

Första året komposterar vi matavfallet i vår tumlare:

Lånat foto, våran är identisk till formen men svart till färgen.

Lånat foto, våran är identisk till formen men svart till färgen.

Tumlaren kan nämligen inte grävlingar öppna. Så där kan matavfallet brytas ner i lugn och ro under sin mest smaskiga (för grävlings alltså) fas. Efter cirka ett år flyttar vi matavfallet till slutförvaringen, där även trädgårdsavfall (och tidigare latrin) komposterades i två år innan de tömdes i form av jord:

För att ge avfallet tid på sig att brytas ner till jord alternerar vi mellan två ”latrinkomposter”, så totalt blir det tre års kompostering av avfall…1 år i tumlaren för mat + 2 års slutförvaring. Nu i och med nya avloppet är det slut på latrinkompostering så nu blir det bara mat och trädgårdsavfall. Cirka 1-2 skottkärror med jord får vi från kompostering varje år.

Andra miljötankar hittar du under rubrikerna Miljötänk i bygget och Solceller,

Nya huset

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *