1/2 km silvertejp

Gamla huset var efter 37 år hel fritt från möss. Något som är väldigt ovanligt vad gäller fritidshus. Anledningen till detta är att pappa hela tiden jobbade musförebyggande. Inga onödiga hål gjordes i trossbotten, och de få hål som gjordes gjordes så tajta de bara gick. Han valde t.ex. en mindre dimension på borren (när en ny genomföring skulle skapas) än diametern på själva genomföringen. Därefter pressades genomföringen igenom. En mus behöver bara 1/2 cm någonstans på huset (främst i trossbotten) för att ta sig in.

Eftersom man numera oftast bygger med platta på mark istället för trossbotten såg vi tidigt att trossbotten var en riskkonstruktion för möss och än mer blev den en riskkonstruktion för varje genomföring man gjorde. Vi försökte påtala detta, men som så ofta var man inte intresserad av våra tankar utan tyckte vi skulle sluta med att lägga oss i. När det var som värst kunde vi därför få in både händer och armar vid genomföringen i trossbotten. Rena paradiset för möss! Fri tillgång till isolerat boende i torr miljö.

Vi lyckades få underentreprenörerna att täta dessa enorma hål. Men någon 1/2-cm-regel var man inte intresserad av att följa, och i och med övertagandet tog vi även över denna riskkonstruktion.

Bäst hade varit att byta all K-board igen, alternativt att sätta tätare skivor utanför K-boarden. Kostsamt och slitsamt! Nu har vi istället valt lappa-och-laga-tekniken där alla hål i trossbotten tejpas med silvertejp. För små möss gillar inte den starka, armerade silvertejpen.

Bild lånad från linkat.

Bild lånad från linkat.

Efter att ha påbörjat detta jobb och väldigt snabbt fått slut på första (läs enda) rullen tejp så har det nu inhandlats 500 meter tejp. Vi hoppas detta räcker för att hålla mössen borta!

Fibern är här…en långdragen historia!

I juni blev vi lovade att vi skulle få fibern installerad vecka 27. Vilket visade sig vara en sanning med modifikation. Nog fick vi fibern allt…men att surfa var en annan sak.

Fiberblåsning pågår.

Fiberblåsning pågår.

Vecka 27, dvs 4/7-17 blåstes fibern in till vår tomt. Men det var bara en praktikant som gjorde detta…så han fick inte koppla ihop den fibern med vår fiberbox på husknuten…detta gjordes istället…18 juli…dvs vecka 29. Sedan dess har vi kunnat komma ut på nätet, men enbart till fibernätets hemsida…för de glömde visst att registrera vår adress!?

Maken har blivit mer och mer irriterad, lika så barnen…ja och jag med. För ingen uppkoppling innebär att varken maken eller jag kan arbeta fullt ut från ön utan det blir en himla pendlande fram och tillbaka. Vilket ju inte varit något problem tidigare, men om man räknat med att kunna jobba från ön så planerar man ju sin sommar efter det…och då blir det frustrerande att vänta, och vänta, och vänta!

I torsdags (27/7) ägnade maken sig åt att prata med kundtjänst både en och två och tre gånger…och äntligen lyckades man lägga in vår adress och registrera den. 5 minuter senare var vi online.

Fast dagen efter, dvs. i fredags råkade de koppla ur oss. Så då fick maken ringa och be snällt igen…

Så i slutet av vecka 30, typ 3-4 veckor (dvs lagom till slutet på semestern) efter utlovat är vi äntligen uppkopplade. Men nu skall här surfas! Tror jag blir kvar här hela hösten 😉

Nu är huset värmt!

Redan när vi började bygga lovade maken och jag oss själva att vi skulle ha en hejdundrandes inflyttningsfest när nya huset var klart. Men mycket vatten har flutit under broarna sedan dess, det vet ju ni som hängt på denna bloggen!

Vi har haft ett tufft bygge och en tuff personlig resa dessa 3 år. Men det har också fått oss att uppskatta andra saker i livet och värdesätta mycket på ett annat sätt.

För var dag som gått har vi känt styrka och kärlek från så många människor och det har fått oss att resa oss gång på gång, orka kämpa och ta konflikter. Orka jobba mot ett mål. Det kan ha varit ett leende, en kram, en blomma, en kopp kaffe, ett kort…och vi har känt att (trots att vi så många gånger av underentreprenörer fått höra att vi är genuint elaka, otrevliga, omöjliga att arbeta med, att ingen vill umgås med oss, att våra grannar tycker illa om oss osv) vi är omtyckta för dem vi är.

Därför blev det slutligen en inflyttningsfest och ledordet när vi skickade ut inbjudan var; har denna/dessa person/personer peppat oss under dessa tre åren? (Dock måste jag erkänna att vi kan ha missat någon, sorry!).

Vi bjöd på ett tre timmar långt mingel och vi hade vädret på vår sida för även om huset är stort så är det inte så stort!

Mängden skor vid groventrén under minglet. Minst lika många stod vid huvudéntren. 26/7-17

Mängden skor vid groventrén under minglet. Minst lika många stod vid huvudéntren. 26/7-17

Det blev tre timmar fylda av skratt, kramar och prat. Tre timmar fylda av kärlek och glädje.

Vad vore ett sommarmingel utan såpbubblor????

Vad vore ett sommarmingel utan såpbubblor????

Efter minglet blev några kvar och käkade middag och hjälpte oss att plocka. Det blev 23 pers på middag 😂

Efter middagen lekte ”barnen” och det värmde hjärtat att se dessa i åldern 4-20 år springa runt och busa på tomten på ett sätt där alla kan vara med.

Nu hoppas vi att detta hus får finnas för familj och vänner i många generationer!!!!!

Nya huset värmt med kärlek och skratt av familj, vänner och bekanta.

Nya huset värmt med kärlek och skratt av familj, vänner och bekanta.

Ändå mer fasadlasyr

Efter mycket velande fram och tillbaka har vi bestämt oss för hur takterassen och dess räcke skall målas!

Takterrassen innan målning

Takterrassen innan målning

Då stolparna var i obehandlat trä har de farit lite illa. Därför oljade vi dem först liksom räcket.

Oljning pågår

Oljning pågår

Sedan var det bara att börja!

Blått är flått!

Blått är flått!

 

Även kröningen på takterassen fick sig lite blå färg.

Även kröningen på takterassen fick sig lite blå färg.

 

En sida färdig!

En sida färdig. Och nog känns det som att takterrassen och räcket äntligen blev en del av huset!

En sida färdig. Och nog känns det som att takterrassen och räcket äntligen blev en del av huset!

 

”Det skall va gött å leva”

Livet är tufft, livet är tungt! Jag brukar likna livet med ett parti kort. Man vet vad man har på handen och utifrån dessa kort spelar man. Sedan tar man upp nya kort och förutsättningarna förändras totalt, men det är bara att göra det bästa av situationen och lägga ut kort. Så tar man upp nya och åter igen uppstår en helt ny situation.

Ofta är korten okej. Men ibland går det frustrerande dåligt. Man vill bara slänga in handduken och ge upp. Så kändes det när huset brann ner, och när bygget strulade. För att inte tala om när jag blev sjuk och förlorade jobbet. Ja, då kändes det som att korten på handen var allt annat än bra.

Men en sak har jag lärt mig under de sista tre åren och det är att njuta av det man har, att njuta av platser och vänner. Stanna upp och känna efter när man mår bra, att helt enkelt samla guldstunderna.

IMG_7965

Fasadlasyr

Vi har ju valt att måla huset med den semitransparenta färgen fasadlasyr eftersom gamla huset var målad med denna sortens färg. Efter nästan 40 år hade vi vare sig tillstymmelse till röta eller torrsprickor, så varför byta bort ett vinnande koncept?

Att måla med fasadlasyr är lite speciellt då färgen sätter sig lite olika beroende på hur trät suger. Detta innebär att man med fördel eftermålar de ställen som ev. visat sig bli för tunnt målade första lagret.

Sedan gäller det att ha förtröstan när man målar  för just när man målar och under torkningen ser det alltid flammigt ut!

Färgen gifter sig också med tidigare målade lager. Detta gör att man kan använda sig av färglös lasyr emellanåt och då kommer huset se alldeles nymålat ut som om man målat med färgad lasyr.

Detta gör det hela extra spännande nu när vi målar lillstugan för under den nya blåa färgen har vi ju den mörkare gamla blå färgen. Vad händer då?????

(Väljer att visa med lillstugans ytterdörr som var i väldigt dåligt skick då alla kvistar p.g.a. hettan från branden savat)

Ytterdörren innan påbörjad målning.

Ytterdörren innan påbörjad målning.

Semitransparant blå tack vare fasadlasyr (och kåda p.g.a. branden).

Semitransparant blå där man tydligt ser träts ådring tack vare fasadlasyr (och kåda p.g.a. branden).

Då kådan behövde bort och dörren består av hyvlat trä så slipade jag den. Vilket absolut inte behöver göras annars.

Redo för målning. Karmarna är redan målade.

Redo för målning. Karmarna är redan målade.

Halvvägs! Färgen är blåare när den är våt än när den torkat vilket underlättar strykning. Färgen är också mycket lättstruken, men det är svårt att undvika spår av penseldrag och flammighet.

Halvvägs! Färgen är blåare när den är våt än när den torkat vilket underlättar strykning. Färgen är också mycket lättstruken, men det är svårt att undvika spår av penseldrag och flammighet.

 

Sedan börjar torkningen och perioden då färgen gifter sig med tidigare målad fasadlasyr. Nu gäller det att våga lita på färgen!

Mitt i torkningen och slutresultatet ser ut att kunna bli riktigt dåligt!

Mitt i torkningen och slutresultatet ser ut att kunna bli riktigt dåligt!

 

Dagen efter!

Dagen efter!

Går man riktigt nära ser man både träts ådring och att dörren är lite flammig:

Resultatet av att måla med två olika blåa kulörer av fasadlasyr.

Resultatet av att måla med två olika blåa kulörer av fasadlasyr.

För att undvika detta brukar man vid kulörbyte rekommendera täcklasyr. Men då vi bara vill ha en typ av färg på alla husen valde vi att chansa på att ”ljusa upp” den gamla färgen med den nya och på avstånd ser det riktigt bra ut. På nära håll kan man ana att det är två olika kulörer. Och om jag vill kan jag stryka dörren tunt ett lager till. Men vi väntar nog.  Om en 5-10 år när det är dags att måla igen så kommer det helt enkelt att bli ändå bättre men just nu är det tillräckligt (och över förväntan) bra 😊

Gullstugan

Hittade bland gamla brev även monteringsanvisningen för vår lillstuga.

Friggeboden Gullstugan 10 kvm.

Friggeboden Gullstugan 10 kvm.

 

Googlar för att finna något mer om våran Gullstuga men inser att Gullstuga är ett namn för kärleksnäste. Ett fint namn, men illa passande för våran extremt funktionella och oromantiska lillstuga som köptes, inte för att den var finast, utan för att den bestod av färdigisolerade element.

Vid leverans såg paketet ut såhär:

Gullstugan vid leverans.

Gullstugan vid leverans.

 

Sedan var det bara att bära upp och montera de olika delarna:

Montering golvelement Gullstugan

Montering golvelement Gullstugan

 

Montering väggelement Gullstugan.

Montering väggelement Gullstugan.

 

Montering takelement Gullstugan

Montering takelement Gullstugan

Kul att hitta detta dokument för monteringen var precis som jag mindes den. Och hyfsad kvalitet har det varit. Nu är stugan ganska exakt 30 år gammal och det som varit svagheten är takpappen som vid flertalet tillfällen läckt. Nu är det dags igen att byta takbeklädnad men denna gången blir det nog plåt eller plast.

Skånetrip

I onsdags körde vi ner till Skåne och Malmö för en intensiv men härlig kortsemester hos mamma och släkten. När vi var där passade vi såklart på att umgås så mycket vi bara kunde med närmsta släkten. Men vi passade även på att kolla när äldsta dottern tävlade i UngdomsSM.

Mormor och barnen på UngdomsSM, 15/7-17

Mormor och barnen på UngdomsSM, 15/7-17

 

Äldsta dottern har nog aldrig haft så stor hejarklack på en tävling. Mamma, pappa, båda syskonen, mormor, moster, morbror och en kusin.

Balansgång utanför min syster och svågers lägenhet.

Balansgång utanför min syster och svågers lägenhet.