Alla möten

Jag återkommer till detta gång på gång. Hur tuffa alla möten med vänner och bekanta är. Hur jag inte orkar ta första kontakten. Hur jag aldrig vet hur jag kommer att reagera. Hur mycket jag verkligen uppskattar en kram och några ord. Hur trött jag ändå blir av alla möten och alla frågor.

Ön och framförallt tomtområdet där vi har vår tomt i är speciell. Ön är inte särskilt exploaterad av turister och i tomtområdet är det otroligt liten omsättning på husen. I snitt tror jag att 5 av 320 hus byter ägare per år genom försäljning. I vårar kvarter har 13 hus av 32 bytt ägare sedan 70-talet, resterande bebos av samma släkt/familj.  Det betyder att 18 familjer (utöver vår familj) har känt mig sedan jag var 2 år gammal. Och ungefär liknande är det i övriga kvarter. Det är så otroligt många bekanta ansikten antingen sedan många år tillbaka eller nyare bekanta ansikten. Det är så mycket kärlek och så mycket känslor i detta.

Här om dagen mötte jag återigen en kär vän. En barndomskompis mamma. En kvinna som periodvis varit lite extramamma för mig. En kvinna som jag alltid beundrat otroligt mycket. Och vet ni vad, jag vågade knappt prata med henne. För jag var så rädd att jag inte skulle klara det. Och framförallt vågade jag inte krama den kvinna som jag alltid annars kramar när jag träffar. Anledningen till detta var att läget var inte sådant att det skulle fungera att tårarna helt plötsligt började spruta. Men återigen…varje möte och varje kontakt är uppskattad! Var inte rädd att gå fram och prata med mig – jag uppskattar det enormt!

Nya huset

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *